Back to all stories
3 minutes read
Varje dag rör vi vid biljontals liv. Vi vill hjälpa till att skapa en bättre och hälsosammare värld för individer och familjer, för våra samhällen och för jorden. Vi vet alla hur lätt hänt det är att en banan blir gammal eller en limpa bröd möglig – eller att man glömmer äta upp de där resterna som ordentligt har sparats i en plastburk i kylen.
Vi är alltså alla väl medvetna om problematiken på ett personligt plan. Desto svårare är det att begripa hur stort berg det blir av vårt personliga avfall. Ungefär en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion i världen varje år – runt 1,3 miljarder ton – går till spillo eller förstörs.
1/3 miles
av all mat som produceras för människor går till spillo!

I utvecklingsländer kan spillet ofta bero på problem i produktionsprocessen eller bristen på lageranläggningar.

I rikare länder ligger problemet i slutet av leveranskedjan – det vill säga hos oss. Vi kastar ungefär 30 procent av all mat vi köper.

Varje år slänger konsumenter i rika länder ungefär lika mycket mat (222 miljoner ton) som hela nettoproduktionen av livsmedel i Afrika söder om Sahara (230 miljoner ton).

Tips! Lägg ny mat längst in i kylskåpet, så att du äter upp den äldre maten först. Kostnaden är häpnadsväckande. Vattnet som används för att odla grödorna, gödningsmedlen och bränslet som används till produktion och transporter och de växthusgaser som släpps ut när maten ruttnar på soptippen. Och då har vi inte ens tagit hänsyn till alla pengar vi slösar bort på att handla mat vi aldrig använder.

Här har vi samlat tio sätt att ta itu med problemet:

1. Planera innan du handlar

Det låter enkelt (och är det också), men detta är en av de viktigaste sakerna du kan göra. När du handlar mat, köp inte för mycket.

Det låter enkelt (och är det också), men detta är en av de viktigaste sakerna du kan göra. När du handlar mat, köp inte för mycket.

2. Lär känna din frys

Det spelar ingen roll om du använder frysen till att förvara råvaror eller rester – frysen kan hjälpa dig att minska matsvinnet. Frys in överskottet av frukt och grönsaker när det är säsong, frys in bröd och annan mat som du äter långsamt.

Förbered och laga färsk mat som inte håller sig så länge och frys sedan in den för att äta senare.

3. Lär dig mer om bäst före-datum

Vi har utvecklat en ful ovana som innebär att vi betraktar bäst före-datum som den dag då mat ska kastas om den inte äts upp. I själva verket är vare sig bäst före-datum eller sista förbrukningsdatum huggna i sten.

Enligt USA:s jordbruksdepartements enhet för livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll bör livsmedel, med undantag av modersmjölksersättning, fortfarande vara säker och nyttig att äta även om bäst före-datumet har passerat vid förvaring i hemmet, förutsatt att den har hanterats rätts och fram till dess att det är uppenbart att maten är gammal. De förklarar vidare att ”gammal mat luktar, smakar eller får en annan konsistens på grund av de bakterier som bryter ner livsmedlet. Om maten har börjat utveckla sådana tecken på nedbrytning bör den inte ätas.” Läs mer om hur du ska hantera och äta mat.

4. Förvara maten rätt

Om du förvarar livsmedel vid rätt temperatur kan den ofta hålla betydligt längre. Heart.org förklarar var du ska förvara olika frukter och grönsaker för att få dem att hålla längre.

När du väl har lärt dig vilka livsmedel som bör förvaras i kylskåp, kan du ta reda på var i kylen de trivs bäst. Även här kan du förlänga hållbarheten på färsk mat.

5. Laga flera måltider åt gången

Genom att laga flera måltider åt gången sparar du energi, vatten och tid.

Med hemlagade måltider som väntar i frysen blir det också mindre frestande att välja hämtmat eller göra spontaninköp i mataffären.

6. Koll på portionerna

Hur tråkigt detta än låter så är det viktigt. Genom att hålla koll på hur mycket mat du lägger upp på tallriken begränsar du inte bara antalet kalorier du äter, utan också hur mycket mat som hamnar i sophinken.

Börja med en liten portion och ta mer om du vill.

7. Håll koll på vad som finns hemma

Håll ett öga på vad som finns i kylskåpet. Tänk hur många plastlådor med rester som trots all välmening gömmer sig längst in i kylen och hittas först när det är alldeles för sent.

Med en liten kyl kan du se vad som behöver ätas upp snart och vilka ingredienser du behöver handla och inte. Se också till att du lägger nyinköpta livsmedel längst in, så att du äter upp den äldre maten först.

8. Skänk mat till insamlingar

Om du märker att du fortfarande har för mycket mat, fundera på om du kan skänka mat till någon annan som behöver den bättre. Det kan vara en granne, en släkting eller en lokal insamling. Näringsriktig, hälsosam och orörd mat kan vara till stor hjälp för dem som står utan.

9. Kompostera matrester

I stället för att kasta mat i soptunnan, kompostera den eller lägg den i kommunens kompostpåse. På så sätt kan maten förvandlas till näringsrikt gödningsmedel i stället för att ruttna på soptippen.

Men kompostering ska vara en sista utväg. USA:s Environmental Protection Agency har upprättat en matåtervinningshierarki för hur vi använder maten. De börjar med att påpeka att vi bör minska mängden matavfall vi ger upphov till, därefter skänka bort mat, försöka ge mat till hus- och gårdsdjur, lämna matavfallet till kommunal kompostering eller förbränning och i sista hand kompostera det.

10. Håll koll på matspillet

Försök minska ditt matspill genom att skriva upp vad som kastas varje vecka. Du blir kanske förvånad över hur mycket det blir totalt och kan se mönster i vad du handlar för mycket av.

I slutändan kommer du att spara pengar och medverka i kampen mot matspill.